5

Koldioxideffektivitet

SSAB har åtagit sig att genomföra ett kontinuerligt miljöarbete och att sträva efter att minimera den negativa miljöpåverkan som härrör från vår verksamhet. Våra masugnar är bland de mest effektiva i världen när det kommer till koldioxideffektivitet. Trots det letar vi kontinuerligt efter nya möjligheter till att bli ännu bättre.

 

CO2-utsläpp från ståltillverkning

Det finns två olika sätt att tillverka stål på. Processerna skiljer sig baserat på det råmaterial som används i tillverkningen, och kan vara antingen järnmalmbaserad eller skrotbaserad (från återanvänt stål). Vid skrotbaserad ståltillverkning är koldioxidutsläppen mindre än en tiondel av de som genereras i samband med järnmalmsbaserad ståltillverkning. Idag utgör den skrotbaserade tillverkningen cirka 30 procent av efterfrågan på nytt stål, vilket betyder att vi är beroende både av stål som tillverkas av skrot och stål som tillverkas av järnmalm. År 2050 räknar man med att det skrotbaserade stålet kommer att täcka ungefär 50 procent av efterfrågan, vilket innebär att de resterande 50 procenten kommer utgöras av stål som har tillverkats av järnmalm.

Läs mer om SSABs ståltillverkningsprocesser här

 

SSAB och koldioxidutsläpp

Under 2016 låg SSABs direkta koldioxidutsläpp (CO2) på 10,0 miljoner ton. Runt 90 procent SSABs totala CO2-utsläpp genereras i den järnmalmsbaserade ståltillverkningen på företagets anläggningar i Luleå, Oxelösund och Raahe, och 98 procent av dessa CO2-utsläpp är kopplade till metallurgiska processer, alltså användningen av koks och kol som reduktionsmedel. År 2016 låg direktutsläppen från den nordiska stålproduktionen på 9,3 miljoner ton. Växthusgaserna som producerades i den nordiska stålproduktionen ligger på nivåer som är inom ramarna för EU:s utsläppshandel. År 2016 låg direktutsläppen av koldioxid från den skrotbaserade stålproduktionen i USA på 0,6 miljoner ton.

Mer information om produktionsnivåer återfinns i SSABs rapporter.

SSAB är en av de bästa i världen på järnmalmsbaserad ståltillverkning när det gäller koldioxideffektivitet - sju procent bättre än det europeiska genomsnittet. I tabellen nedan jämförs SSABs koldioxidutsläpp från järnmalmsbaserad järnproduktion med genomsnittliga koldioxidutsläpp av stålproducenter i andra regioner.

Koldioxideffektiv stålproduktion


Indexerad koldioxideffektivitet vid järntillverkning, baserat på 2012 års kolförbrukning
Källa: Stahl-Zentrum


I praktiken innebär detta att om SSABs produktion skulle flyttas utanför Norden till någon annan del av EU-15, skulle utsläppen öka med 600 000 ton. Det motsvarar 200 000 bilar som kör 20 000 km vardera.

SSABs mål om att minska koldioxidutsläppen

SSAB har ett mål om att minska koldioxidutsläppen från dess ståltillverkning. Målet är att uppnå en bestående minskning av CO2-utsläppen om 200 000 ton i slutet av 2019, jämfört med basåret 2014.

Läs mer om SSABs koncerngemensamma hållbarhetsmål här

 

SSABs koldioxidmix

Det är viktigt att separera koldioxidutsläpp från råvaror som används i ståltillverkningen med bränsleutsläpp som används i tillverkningen eftersom möjligheten att öka koldioxideffektiviteten är olika beroende på varifrån utsläppen kommer. 90 procent av SSABs globala koldioxidutsläpp är råvarubaserade och tio procent är bränslebaserade. I Norden står de råvarubaserade utsläppen för 95 procent och de bränslebaserade för 5 procent. Nedan kan du hitta mer information om de två olika typerna av koldioxidutsläpp och om vad SSAB gör för att minska dem. Observera att koldioxidutsläpp från interna transporter är en för liten del jämfört med de som kommer från de råvarubaserade och bränslebaserade (mindre än en procent av de totala koldioxidutsläppen) och därför visas de inte i den totala koldioxidöversikten.

Järnmalmsbaserade koldioxidutsläpp står för cirka 90 procent av SSABs totala koldioxidutsläpp

Eftersom SSABs masugnar är bland de mest effektiva i världen är potentialen för ytterligare utsläppsminskningar väldigt begränsad med den nuvarande tekniken. Det finns ingen teknik tillgänglig idag som kan ersätta kol som råvara för stålproduktion, vilket innebär att det krävs tekniska genombrott för att uppnå betydande utsläppsminskningar. Branschgemensamma samarbeten är viktigt för att identifiera nya tekniska lösningar som ytterligare kan minska effekterna av ståltillverkningsprocesser. I Norden samarbetar SSAB med den Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm, Luleå tekniska universitet, Dalarnas universitet, Swerea, Uleåborgs universitet, Aalto-universitet, Åbo Akademi och Statens tekniska forskningscentral. I SSAB Americas är American Iron and Steel Association (den amerikanska branschföreningen för stålproducenter) en viktig partner.

1-5 år

5-10 år

  • Bygga pilotanläggningar som del av HYBRIT-initiativet, se nedan.

 

>15 år

  • HYBRIT – mot fossilfritt stål
    SSAB, LKAB och Vattenfall har inlett en gemensamt samarbete (HYBRIT Development AB) med målsättningen att hitta en lösning som ger en fossilfri stålindustri. HYBRIT står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology.

Bränslebaserade koldioxidutsläpp står för tio procent av SSABs totala koldioxidutsläpp

Bränslerelaterade utsläpp kan minskas genom att förbättra energieffektiviteten och använda biobränslen. SSAB har samma möjlighet som andra industrier att arbeta med energieffektivitet för att minska koldioxidutsläppen från sin verksamhet. Eftersom bränsleutsläppen enbart står för en liten del av SSABs totala utsläpp kommer den totala effekten av förbättrad energieffektivitet att få en liten inverkan på SSABs totala utsläpp.
  
1-5 år
  • Ökad energieffektivitet för bränslen (del av SSABs energimål ”en varaktig minskning av köpt energi om 300 GWh (både el och bränsle)”)
  • Konvertering från olja till naturgas (LNG), samt att undersöka framtida möjligheter att byta ut bränslen
  • Minska beroendet av fossila bränslen genom att blanda in biogas i mixen när detta är ekonomiskt rimligt

5-10 år
  • Sträva mot att bli oberoende av olja genom att byta ut oljan helt mot gasformiga bränslen
  • Öka elanvändningen. Värmebehov under 1000° C kan i allt högre grad täckas av el istället för andra bränslen 

>15 år

  • Övervaka utvecklingen av framtida biobränslen, överväga eventuella substrat för biogas eller DME, etc.