5

Skydd mot rost med zinkbeläggning

Zinkbeläggning (Z) på båda sidorna genom varmförzinkning förlänger livslängden på slutprodukten genom att skydda stålet från korrosion.

Den kontinuerliga varmförzinkningsprocessen ger ett brett skyddsintervall från Z100 till Z600 och dessutom en tät bindning mellan beläggningen och stålet. Dessa egenskaper gör zinkbeläggningar väl lämpade för formning och krävande korrosiv atmosfär.

Zinkbeläggningen har en sammansättning som nästan enbart består av zink (>99 %) och är blyfri, vilket ger ett fint kristalliserat rosmönster som uppfyller höga utseendekrav. Korrosionsskyddet som zinkbeläggningen ger står i direkt proportion till beläggningens tjocklek. Z600-beläggningen (42 μm på båda sidor) kan nå en livslängd på upp till 80 år. I vissa tillämpningar kan satsvis förzinkning av färdiga produkter ersättas av Z450- eller Z600-belagd plåtstål för att göra hela processkedjan enklare.

Tack vare zinkens uppoffrande karaktär ger beläggningen korrosionsskydd åt oskyddade stålytor såsom skärkanter och områden där beläggningen har skadats (repor, stötar m.m.). Fullt korrosionsskydd uppnås också på områden som formats kraftigt, eftersom flagningstendensen hos beläggning med låg friktion och tät vidhäftning är låg.

SSAB erbjuder zinkbeläggningar med olika tjocka beläggningar, ytkvaliteter och ytbehandlingar för att möta kraven hos olika tillämpningar.

Beläggningstjocklek

Beläggningsbeteckning Minsta totala beläggningsmassa, båda ytorna (g/m2) * Vägledande värde för beläggningstjocklek per yta, typiskt
Z100 100 7
Z140 140 10
Z180 180 13
Z200 200 14
Z225 225 16
Z275 275 20
Z350 350 25
Z450 450 32
Z600 600 42

* i trepunktsprov

Utöver de tjocklekar på zinkbeläggning som definierats enligt EN10346:2015 innehåller sortimentet olika slags asymmetriska beläggningar, beläggningar med lika stor minsta beläggningsmassa per yta samt andra tillverkarspecifikationer som är tillgängliga på begäran.

Bearbetning av zinkbelagt stål

Formning

I allmänhet tål zinkbeläggning (Z) kraftiga deformationer tack vare sin bockbarhet och goda friktionsbeteende. I allmänhet kan därför samma formningsprocesser som för obelagt stål användas för stål med zinkbaserad beläggning utan några större modifieringar av processförhållandena. Smärre skillnader i ytbeteende kan kräva en del förändringar, till exempel i smörjning, verktygsgeometri och hållkrafter. Metallbeläggningen har den positiva egenskapen att den fungerar som ett utmärkt smörjmedel vid det låga och måttliga yttryck som uppstår vid formningen. Bockningsegenskaperna hos zinkbelagd plåt med beläggningsmassa upp till 275g/m2 är i praktiken likvärdiga med motsvarande obelagd plåt.

Lyckad formning av metallbelagda stål är är beroende av de val som gjorts angående komponentgeometri, stålsort, typ och tjocklek av metallbeläggning, ytkvalitet och skydd samt verktyg som används vid formningen. 

Svetsning

Metallbelagda stål kan svetsas med olika svetstekniker, inklusive motståndssvetsning av olika slag, lasersvetsning och bågsvetsning. Om svetsrekommendationerna följs är de mekaniska egenskaperna i svetsade fogar likvärdiga med fogarna i icke-belagda stål. 

Motståndssvetsning, t.ex. i form av punktsvetsning, är vanligast och ger utmärkta resultat med metallbelagda stål. De gynnsamma antikorrosiva egenskaperna hos den zinkbaserade beläggningen kvarstår huvudsakligen i områden som punktsvetsats korrekt. Punktsvetsning av metallbelagt material kräver något högre ström och elektrodstyrka än för obelagda stål på grund av beläggningens lägre kontaktresistens. På samma sätt kräver den större beläggningstjockleken högre strömstyrka. För att få bättre svetsbarhet och längre livslängd på svetselektroderna rekommenderas därför att undvika onödigt tjocka beläggningar i svetstillämpningar. Galvanneal-beläggning (ZF) rekommenderas för motståndssvetsning med flera svetsar.

Lasersvetsning är också idealiskt för metallbelagda material tack vare den smala svetsen (bara ett par mm) och höga värmetillförseln. Om man använder smältsvetsning av något slag måste värmetillförseln vara så liten som möjligt för att begränsa det uppvärmda området av den metallbelagda plåten. På samma sätt som vid sprickor i beläggningen ger den uppoffrande effekten hos den zinkbaserade beläggningen ett katodiskt skydd även i den smala svetsen. Vi rekommenderar dock att svetsområdet målas eller skyddas av annan lämplig beläggning efter smältsvetsningen.

Arbetsplatsen måste ventileras ordentligt, eftersom svetsning av stål med zinkbaserad beläggning bildar svetsångor som innehåller zinkoxid. 

Fogning

Alla zinkbaserade beläggningar lämpar sig väl för limning, förutsatt att ytan matchas med det lim (epoxy, akryl eller polyuretan) som används. En fördel med limning är att det bevarar de antikorrosiva egenskaperna hos beläggningen, eftersom beläggningen i princip förblir intakt i fogområdet. För att säkerställa god vidhäftning ska alla oljor och orenheter avlägsnas noggrant från de ytor som ska limmas ihop. Tunn organisk beläggning (TOC) rekommenderas i många fall för att få den bästa limytan. Ytans kompatibilitet med limmet måste alltid undersökas från fall till fall. 

Lackering 

Förutom att ge den önskade färgen åt slutprodukten ger lackeringen även bättre korrosionsskydd till produkten. Trimvalsad ytkvalitet B rekommenderas när det krävs hög ytkvalitet på den lackerade ytan. 

Zinkbeläggningen ger ett bra underlag för lackering när ytan förbereds korrekt och rätt lack används. För att säkerställa god vidhäftning ska alla oljor och orenheter avlägsnas noggrant från de ytor som ska målas. Produkten kan förbehandlas med zinkfosfatering eller annan förbehandling som lämpar sig för zinkbelagt stål på den mottagande anläggningen för att förbättra beläggningens vidhäftning.