Stålmarknaden och SSABs position

Stålindustrins dynamik formas av globala trender, såsom efterfrågan på stål, leveranskapacitet, handelsflöden och råvarumarknader. Dessa i sin tur påverkas av globala megatrender som klimatförändringar och resursbrist, befolkningsökning, urbanisering och digitalisering. Eftersom SSAB är en relativt liten aktör inom den globala stålindustrin vad gäller produktionskapacitet, har vi specialiserat oss på vissa segment inom platta kolstål.

Four fundamental forces shaping steel industry dynamics

Fyra grundläggande drivkrafter formar dynamiken i stålindustrin

1. Efterfrågan på stål

Den globala efterfrågan på stål fortsatte att växa med Kina som draglok, den synbara efterfrågan minskade under andra halvåret 2019

I oktober 2019 förutspådde Worldsteel att den globala efterfrågan på stål skulle växa med 3,9 % till 1,8 miljarder ton 2019 och den beräknas växa ytterligare 1,7 % 2020. Även om den ekonomiska tillväxten i Kina är på nedgång, är Kina tydligt drivande när det gäller den globala efterfrågan på stål. Den totala synbara efterfrågan var stark på samtliga marknader under första halvåret 2019, men en avmattning inträffade under andra halvåret. Detta berodde till stor del på att kunderna minskade sina lager som svar på den osäkra marknaden. Tillverkningen, i synnerhet inom fordonsindustrin, minskade i många länder, vilket påverkade stålmarknaden. Stålkundernas avvaktande hållning berodde framför allt på allmän ekonomisk osäkerhet, fortsatta handelsspänningar och geopolitiska faktorer. Utsikterna för långsiktig efterfrågan är dock fortsatt positiva.

Apparent demand for finished steel products

Nytänkande inom produktivitet och hållbarhet kommer att öka efterfrågan på nya typer av stål

Globala megatrender och branschspecifika trender formar kundernas efterfrågan inom alla branscher, inklusive stålindustrin. Stålföretagen fortsätter att utveckla sina produktutbud för att kunna möta framtida kunders behov. Stålanvändare inom till exempel bygg- och bilindustrin arbetar med att sänka kostnaderna, öka säkerheten och minska vikten i sina produkter för att på det sättet minska deras miljöpåverkan. Inom gruvindustrin strävar kunderna efter att öka utrustningens hållbarhet och minska antalet produktionsavbrott. Dessa trender har lett till en växande användning av höghållfasta stål, vilket ger fördelar i form av starkare, lättare och mer hållbara lösningar för stål. Tillväxtpotentialen för höghållfasta stål fortsätter därmed på lång sikt att vara högre än för standardstål.

2. Leveranskapacitet

Förbättrad balans mellan kapacitet och efterfrågan

Överkapacitet i stålproduktionen, särskilt i Kina men även i mindre utsträckning i Europa, har påverkat dynamiken i stålindustrin sedan den ekonomiska krisen 2008. Den synbara efterfrågan och produktionskapaciteten har dock kommit i bättre balans under de senaste åren. De kinesiska myndigheterna har arbetat aktivt för att förbättra läget inom landet genom att stimulera efterfrågan, driva på konsolidering och dra ned på kapacitet, vilket har minskat råstålskapaciteten med 130 miljoner ton de senaste åren. USA å andra sidan är en underförsörjd marknad, där importen uppfyller cirka 30 % av den totala efterfrågan på stål. Tack vare gynnsamma marknadsförutsättningar har dock amerikanska ståltillverkare börjat öka den inhemska stålkapaciteten, och den förväntas komma ifatt under de närmaste åren. Kapacitetsökningar sker också i många utvecklingsländer i takt med att dessa länder blir mer industrialiserade. Samtidigt var efterfrågan och kapacitet i balans under större delen av 2018 och 2019, men allt eftersom den synbara efterfrågan i Europa sjönk 2019 justerade de stora ståltillverkarna, däribland SSAB, sina produktionsnivåer genom att tillfälligt stänga ned kapacitet.

Leveranslandskapet förändras

Trots en omfattande konsolidering under de senaste 20 åren är den globala stålsektorn relativt fragmenterad. Ytterligare konsolideringsförsök har gjorts de senaste åren med varierande framgång. De stora europeiska ståltillverkarna ThyssenKrupp och Tata Steel Europe försökte bilda ett samriskföretag 2019, men fick inte konkurrensklartecken från EU-kommissionen. ArcelorMittal förvärvade Italiens största ståltillverkare Ilva men frågetecken uppstod kring det rättslig skydd som var utformat för att skydda ArcelorMittals ansvarsskyldighet i samband med en omstruktreringsplan för anläggningen och diskussioner mellan ArcelorMittal och den italienska regeringen pågår fortfarande. Konsolidering har också skett på den kinesiska marknaden.

3. Handelsflöden

Ökande handelsspänningar

Globala handelsmönster har analyserats och debatteras mycket under de senaste åren och lett till att fler och fler länder installerar skyddsmekanismer. Införandet av handelshinder växer över hela världen och antalet globala handelstvister har ökat med nästan 50 % mellan 2016 och 2019. De amerikanska skyddstullarna är kanske den mest kända åtgärden, men flera andra regioner har också infört motåtgärder. Nuvarande handelsåtgärderna kommer troligen att vara i kraft under ett antal år, och fler kan komma införas om det upplevs nödvändigt eller om det aggressiva handelsklimatet fortsätter. De kan dämpa den ekonomiska tillväxten och/eller förhindra export av nischmaterial, men de kan å andra sidan ge stöd till stålpriserna på hemmamarknaderna.

Marknadens regionalisering

Handelspolitik i kombination med ökande lokal efterfrågan på stål har resulterat i minskad handel, i synnerhet mellan olika geografiska regioner. Extraregional handel med stål (dvs. exklusive handel inom EU, NAFTA, CIS osv.) stod för 16 % av den globala efterfrågan på stål 2018, en nedgång med en procentenhet från 2017. USA är världens största nettoimportör av stål med ett handelsunderskott på ca 23 miljoner ton 2018, medan Europa hade ett handelsunderskott på ca 17 miljoner ton.

4. Råvaror

Prisvolatiliteten inom råvaror har ökat

Stålproduktion kräver betydande mängder råvaror, såsom järnmalm, metallskrot, metallurgiskt kol, injektionskol, koks och legeringar. Priserna på råvaror är därför viktiga drivkrafter för stålindustrin. De stora råvarukategorierna prissätts utifrån utbud och efterfrågan på sjöburet gods – efterfrågan drivs av förväntade stålproduktionsnivåer. Priserna, som främst noteras i USA-dollar, har varit mycket volatila under de senaste åren till följd av osäker och fluktuerande efterfrågan på stål i världen, försörjningsavbrott och brist på råvaror, valutaförändringar och allmän prisspekulation bland köparna.

Utmanande råvarupriser under 2019

2019 nådde järnmalmspriserna sin högsta nivå på flera år och påverkade stålproducenternas marginaler negativt, eftersom stålpriserna inte steg i samma takt. Det som främst drev på ökningen av järnpriserna var produktionsstörningar hos några stora lågkostnadsproducenter samt hög efterfrågan, framförallt i Kina. Den kombinationen har lett till att producenterna högre upp på kostnadskurvan har haft mer inflytande över de globala järnmalmspriserna. Däremot började järnmalmspriserna sjunka under hösten.

Priser på stål

Efterfrågan på stål, leveranskapacitet, handelsflöden och råvaror påverkar försäljningspriserna på stålprodukter globalt. Stålpriserna har blivit allt mer rörliga och oförutsägbara under senare år, vilket avspeglar den turbulenta utvecklingen inom dessa fyra underliggande faktorer. Stålpriserna har utvecklats negativt i alla länder under 2019 jämfört med föregående år.

SSABs position på stålmarknaden

SSAB verkar i det stålsegment som brukar kallas platta kolstål, dvs. stål med en viss kolhalt som valsas till plåt. Med en årlig tillverkningskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton råstål är SSAB en liten aktör på den globala marknaden för kolstål. Det är därför SSAB specialiserar sig och fokuserar på fyra definierade segment inom platta kolstål, där SSAB har ledande marknadspositioner:

  1. Platta produkter (tunnplåt och grovplåt) samt rör i Norden
  2. Grovplåt i Nordamerika
  3. Premiumstål för fordon (AHSS, avancerat höghållfast stål) globalt
  4. Specialstål (Quenched & Tempered, Q&T och AHSS)

SSAB har en ledande ställning på sina hemmamarknader Norden och Nordamerika. SSAB har en sammanlagd marknadsandel på runt 40–45 % för platta kolstål i Norden. I Nordamerika är SSAB den största tillverkaren av grovplåt, med en marknadsandel som närmar sig 30 %. Med ledande produkter och varumärken, hög kompetens och välinvesterad tillgångsbas har SSAB också en ledande ställning på den globala marknaden för seghärdad grovplåt och tunnplåt (Q&T) och i utvalda segment inom avancerat höghållfast stål (AHSS).

Dessa marknadssegment utgör cirka 3 % av den globala marknaden för kolstål. SSAB är förutom stålproducent även återförsäljare av stål och andra metaller via sitt dotterbolag Tibnor, samt erbjuder stålbaserade bygglösningar via dotterbolaget Ruukki Construction.

SSAB is market leader in defined areas of the global steel market
SSABs huvudsakliga kundsegment omfattar tunga transporter, bygg och infrastruktur, industriapplikationer, fordonsindustri, bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar), samt energi och materialhantering (inklusive gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer.
Main customers segments