Stålmarknaden och SSABs position

Stålindustrins dynamik formas av globala trender, såsom efterfrågan på stål, leveranskapacitet, handelsflöden och råvarumarknader. Dessa i sin tur påverkas av globala megatrender som klimatförändringar och resursbrist, befolkningsökning, urbanisering och digitalisering. Eftersom SSAB är en relativt liten aktör inom den globala stålindustrin vad gäller produktionskapacitet, har vi specialiserat oss på vissa segment inom platta kolstål.

Four fundamental forces shaping steel industry dynamics

Fyra grundläggande drivkrafter formar dynamiken i stålindustrin

1. Efterfrågan på stål

Den internationella efterfrågan på stål minskade kraftigt på grund av Covid-19

Efterfrågan på stål visade tecken på förbättring i början av 2020 efter ett utmanande slut på 2019, men påverkades därefter av Corona-utbrottet. Efterfrågan var fortsatt stark i början av utbrottet eftersom kunder fyllde på sina lager för att skydda sig mot eventuella leveransavbrott, men efter det föll efterfrågan kraftigt på hela marknaden. Nyckelsegment som till exempel bilindustrin fick stänga ned sin produktion helt under delar av året på grund av nedstängningar i flera länder. Utöver detta bidrog en låg efterfrågan hos slutanvändare och leveransavbrott till löpande problem för de flesta segment under året. Efterfrågan på stål ökade mot slutet av året och priserna förbättrades kraftigt i Europa och USA. I Kina skedde återhämtningen snabbt, efter en svag inledning på året

Innovation mot ökad produktivitet och hållbarhet fortsätter driva efterfrågan på nya ståltyper

Globala megatrender och industrispecifika trender påverkar efterfrågan i alla industrier och även i stålindustrin. Exempelvis i byggbranschen och fordonsindustrin: dessa branscher arbetar med att hålla nere kostnader, öka säkerheten och minska vikten på sina produkter, så att de kan minska sitt klimatavtryck. I gruvindustrin försöker kunder öka hållbarheten på sin utrustning och minska produktionsavbrott. Höghållfasta stål ger fördelar då det är starkare, lättare och mer hållbart. Användningen av dessa stål ökar därför och har en större tillväxtpotential jämfört med standardstål. Många kundsegment visar ett stort intresse för stål med lågt koldioxidavtryck och detta har lett till att flera stålföretag nu investerar i lösningar för att möta det starka kundbehovet.

2. Leveranskapacitet

Industrin försöker balansera utbud och efterfrågan

Det har under lång tid funnits en överkapacitet inom stålsektorn, speciellt i Kina men även i Europa. Detta har påverkat förutsättningarna för stålindustrin sedan finanskrisen 2008. Under senare år har dock efterfrågan och produktionskapaciteten blivit mer balanserad. Marknadsutsikterna såg fördelaktiga ut inför 2020 innan pandemin började breda ut sig.

I större delen av världen tvingades stålindustrin agera snabbt för att hantera den fallande efterfrågan. Bland annat stängdes flera masugnar och ljusbågsugnar temporärt eller kördes med reducerad kapacitet samt personal korttidspermitterades. I vissa fall har även masugnar stängts permanent. Man kan även notera att den kinesiska staten aktivt satte in åtgärder för att stimulera den inhemska efterfrågan med ett antal ekonomiska stimulanspaket,  vilket minskade de negativa effekterna på stålindustrin.

Efterfrågan transformeras

Under 2020 såg vi hur ett antal regionala trender fortsatte påverka efterfrågan på stålmarknaden. I Europa finns en stark drivkraft mot gröna teknologier och mer hållbar ståltillverkningsprocess. Trots behov av en konsolidering på den Europeiska marknaden har inga större affärer gjorts. I USA finns flera initiativ för så kallade greenfields och att bygga nya ljusbågsugnar. I USA såg vi också framväxten av ett nytt stort stålbolag i och med att gruvbolaget Cleveland-Cliffs valde att integrera framåt genom att köpa AK steel och större delen av ArcelorMittals verksamhet i USA. I Asien fortsatte konsolideringen och Bauwu tog positionen som världens största stålföretag från ArcelorMittal.

 

3. Handelsflöden

Ökande handelsspänningar

Globala handelsmönster har analyserats och debatteras mycket under de senaste åren och lett till att fler och fler länder implementerar olika handelshinder. Introduktionen av handelsbarriärer ökade redan innan Covid-19 bröt ut och sedan dess har antalet globala fall ökat. Det mest kända exemplet är sektion 232-tarifferna i USA, men även flera andra regioner har introducerat olika typer av handelshinder. Sedan starten av Coronautbrottet har flera åtgärder introducerats för att reglera importen av stål. Man kan exempelvis se detta inom Europa som har använt landspecifika importkvoter mer frekvent än tidigare. Handelshinder kommer fortsatt att vara aktuella, både att behålla de existerande men det finns också risk för nya regler. Dessa riskerar att dämpa utsikten för tillväxt och hindra export av nischprodukter. Men och andra sidan finns möjlighet att detta kompenseras av en bättre inhemsk prisbild.

Regionalisering av marknader

Handelshinder kombinerat med en ökad efterfrågan på lokalt stål har lett till en mindre handel, speciellt mellan olika världsdelar och regioner. Handel mellan regioner (exkluderat inom handelsområden så som EU, NAFTA, CIS med mera) har minskat och stod under 2019 för 14 % av den totala efterfrågan på stål. Detta är en minskning med två procentenheter från 2018. USA är fortfarande världens största nettoimportör av stål med ett bytesbalansunderskott på cirka 20 miljoner ton under 2019 medan Europas underskott på stål låg kring 12 miljoner ton. Även Kina har gått från att vara en nettoexportör till att importera mer stål än de exporterar under vissa månader på grund av en stark inhemsk återhämtning. Utbrottet av Covid-19 kommer troligen att agera som katalysator för en ytterligare regionalisering av marknaden, medan företag ser över sina leverantörskedjor och risken för att nya handelshinder introduceras, för att skydda inhemska jobb och också för att gynna klimatet (importskatt på koldioxid).

 

4. Råvaror

En kraftig prisökning på järnmalm

Under 2019 steg järnmalmspriserna till rekordhöga nivåer. Men under början av 2020 började priserna på järnmalm sjunka för att sedan snabbt stiga till nya rekordnivåer i slutet av 2020. De främsta anledningarna till uppgången har varit leveransavbrott från ett antal stora lågkostnadsproducenter, tillsammans med en hög efterfrågan i Kina. Kombinationen leder till att producenter högre upp på kostnadskurvan har haft större inflytande på de globala järnmalmspriserna. De höga järnmalmspriserna har i sin tur haft en negativ effekt på lönsamheten i stålbranschen eftersom producenterna inte har kunnat matcha de ökade kostnaderna med motsvarande prishöjningar.

Priser på stål

Efterfrågan på stål, produktionskapaciteten, handelsflöden och råmaterial påverkar alla stålpriserna globalt. Stålpriserna har blivit mer och mer volatila och oförutsägbara de senaste åren och den utvecklingen har fortsatt i och med Covid-19. Fram till sommaren 2020 föll priserna för varmvalsad plåt med omkring 10 % i Europa, medan de sedan vände upp och slutade på 40 % över priset i början av året. Priserna på standardstål påverkades också kraftigt men ökningen på helåret blev kring 15 % i Europa och cirka 22 % i Amerika.

SSABs position på stålmarknaden

SSAB verkar i det stålsegment som brukar kallas platta kolstål, dvs. stål med en viss kolhalt som valsas till plåt. Med en årlig tillverkningskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton råstål är SSAB en liten aktör på den globala marknaden för kolstål. Det är därför SSAB specialiserar sig och fokuserar på fyra definierade segment inom platta kolstål, där SSAB har ledande marknadspositioner:

  1. Platta produkter (tunnplåt och grovplåt) samt rör i Norden
  2. Grovplåt i Nordamerika
  3. Premiumstål för fordon (AHSS, avancerat höghållfast stål) globalt
  4. Specialstål (Quenched & Tempered, Q&T och AHSS)

SSAB har en ledande ställning på sina hemmamarknader Norden och Nordamerika. SSAB har en sammanlagd marknadsandel på runt 40 % för platta kolstål i Norden. I Nordamerika är SSAB den största tillverkaren av grovplåt, med en marknadsandel kring 30 %. Med ledande produkter och varumärken, hög kompetens och välinvesterad tillgångsbas har SSAB också en ledande ställning på den globala marknaden för seghärdad grovplåt och tunnplåt (Q&T) och i utvalda segment inom avancerat höghållfast stål (AHSS).

Dessa marknadssegment utgör cirka 3 % av den globala marknaden för kolstål. SSAB är förutom stålproducent även återförsäljare av stål och andra metaller via sitt dotterbolag Tibnor, samt erbjuder stålbaserade bygglösningar via dotterbolaget Ruukki Construction.

SSABs huvudsakliga kundsegment omfattar tunga transporter, bygg- och infrastruktur, industriapplikationer, fordonsindustri, bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar) samt energi och materialhantering (inklusive gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer.

SSAB is market leader in defined areas of the global steel market
SSABs huvudsakliga kundsegment omfattar tunga transporter, bygg och infrastruktur, industriapplikationer, fordonsindustri, bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar), samt energi och materialhantering (inklusive gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer.
5