Historia

Historiska milstolpar

2016

SSAB, LKAB och Vattenfall gick samman och skapade HYBRIT, ett samriskbolag för att skapa världens första fossilfria ståltillverkningsprocess.

 

2015

SSAB lanserar Strenx – det nya varumärket för höghållfast stål

 

2014

1. SSAB förvärvar Rautaruukki Oyj.

2. Varumärket Hardox firar 40 år.

 

2012

1. Härdingslinje nummer sex i Mobile, Alabama, invigs och tas i drift.

2. Varumärket Domex firar 50 år, och den första tunnplåten av märket Hardox 400 och 450 produceras i Borlänge.

 

2011

Den nya kylsektionen på varmvalsverket i Borlänge installeras och börjar användas.

 

2010

SSAB genomgår en omstrukturering och delas i tre olika geografiska affärsområden: EMEA, Americas och APAC.

 

2008

1. Styrelsen godkänner förslaget om att investera i direkthärdande produkter i Borlänge, med en ny kylningssektion i varmvalsverket och en ny kapninslinje.

2. Byggnation av ny blästrings- och målningsanläggning med stora lager samt start av härdningslinje fyra i valsverket.

 

2007

SSAB köper upp det amerikanska stålföretaget IPSCO.

 

2006

Olof Faxsnder blir den nya VD:n i SSAB Group och påbörjar processen om att bilda Ett Företag.

 

2002

Verktygen Toolox lanseras.

 

1999

Swedish Steel Prize delas ut för första gången.

 

1998

Det nya kvartovalsverket sätts i bruk i Oxelösund.

 

1989

Elektrosmältverket i Borlänge upphör.

 

1988

SSAB börsnoteras.

 

1980

Gjutning görs nu enbart genom stränggjutningsanläggningen i Oxelösund.

 

1978

SSAB Svenskt Stål AB startas med den svenska staten som huvudägare.

 

1975

Koksanläggningen tas i drift i Luleå.

 

1974

Försäljningen av temperat stål ökar (säljs senare under varumärket Hardox).

 

1973

Masugn 2, RH-anläggningen och den första stränggjutningsmaskinen börjar användas i Luleå.

 

1972

Domnarvets Jernverk producerar 500 000 ton per år.

 

1970

Det nya kallvalsverket, med en kapacitet att producerar 700 000 ton per år, star färdigt att användas.

 

1968

Uusi pinnoituslaitos ja kuumanauhavalssaamon kuusivalssain otettiin käyttöön.

 

1967

Stränggjutningsmaskinen 1 tas i bruk i Oxelösund.

 

1963

Den första galvaniseringslinjen installeras, som banar väg för mer förädlade produkter.

 

1961

Ett varmvalsverk och ett kallvalsverk för stränggjutning tas i bruk.

 

1960s

Varmvalsverk, kallvalsverk och kaldo-ugnar börjar användas i Luleå. Produkter framtagna från kallvalsverket kallas Zinnja och Plannja.

 

1956

Den första kaldo-ugnen tas i drift av Domnarvets Jernverk.

 

1955

Gränges är den nya ägaren av verksamheten i Oxelösund.

 

1953

1. Fin- och trådvalsverket, Thomasverket, tas i bruk i Luleå.

2. Ett nytt koksverk byggs i Oxelösund.

 

1951

Den första masugnen tas i drift I Luleå.

 

1942

De första kvinnorna anställs I Domnarvets Jernverk.

 

1941

Staten beslutar om att börja producera Tackjärn i Luleå. De två elektrostålugnarna börjar användas mellan 1943-45.

 

1940

Partiell nedläggning av verksamheten på grund av brist på råvaror under kriget.

 

1939

En ny typ av kvartoplåt används i Borlänge. Verken producerar nu 200 000 ton per år.

 

1921

Årsproduktionen sjunker till 21 000 ton. Konsekvenserna av första världskriget och den efterföljande lågkonjunkturen drabbar Domnarvets Jernverk hårt.

 

1914

Den första anläggningen byggs mellan 1914-19 och utrustas med masugnar, koksverk, kraftverk, mekaniska verkstäder, mariner, kontor och bostäder.

 

1913

1. Domnarvets Jernverk står nu för 1/8 av Sveriges tackjärnsproduktion.

2. Oxelösunds Järnverk AB startas av privata aktieägare.

 

1899

Domnarvets Jernverk startar tillverkningen av tunnplåt.

 

1878

Domnarvets Jernverk påbörjar sin verksamhet.