5

Stålmarknaden och SSABs position

Stålindustrins dynamik formas av globala trender inom efterfrågan på stål, leveranskapacitet, handelsflöden och råvarumarknader. Dessa i sin tur påverkas av globala megatrender som klimatförändringar och resursbrist, befolkningsökning, urbanisering och digitalisering. Eftersom SSAB är en relativt liten aktör inom den globala stålindustrin vad gäller produktionskapacitet har vi specialiserat oss på vissa segment inom platta kolstål.



Fyra grundläggande drivkrafter formar dynamiken i stålindustrin


1. Efterfrågan på stål

Efterfrågan på stål har ökat i flera år och de långsiktiga utsikterna är positiva

Den globala årliga kolstålsförbrukningen uppskattas till cirka 1,6 miljarder ton 2018. Från 2013–2018 har förbrukningen av kolstål vuxit med cirka 8 % och den långsiktiga prognosen för efterfrågan är fortsatt positiv. Under de senaste decennierna har Kina och andra utvecklingsländer stått för en stor del av efterfrågetillväxten. Idag är Kina den största regionala marknaden med en andel på cirka 50 %. Europa står för cirka 13 % och NAFTA står för cirka 9 %.

Efterfrågan från Kina har dock försvagats under de senaste åren och förväntas förbli stabil under 2019 då Kina har gått in i en ny, mindre stålintensiv tillväxtfas. Samtidigt har högt förtroende för ekonomin, starka investeringsnivåer och ett förbättrat företagsklimat i stålförbrukande sektorer tillsammans med en återhämtning i råvarupriser drivit på den globala efterfrågan på stål både i industriländerna och utvecklingsländerna. I oktober 2018 förutspådde Worldsteel Association att den globala efterfrågan på stål kommer att växa med 1,4 % 2019.


Nytänkande inom produktivitet och hållbarhet kommer att öka efterfrågan på nya typer av stål

Som i alla branscher är det viktigt för företagen att anpassa sina produkter efter kundernas behov. Stålanvändare inom till exempel bygg- och bilindustrin arbetar med att sänka kostnaderna, öka säkerheten och minska vikten i sina produkter. Inom gruvindustrin strävar kunderna efter att öka utrustningens hållbarhet och minska antalet produktionsavbrott. Dessa trender har lett till en växande användning av höghållfasta stål, vilket ger fördelar i form av starkare, lättare och mer hållbara lösningar för stål. Tillväxtpotentialen för höghållfasta stål fortsätter därmed på lång sikt att vara högre än för standardstål.

 

2. Leveranskapacitet

Överkapaciteten regionaliseras

Trots en omfattande konsolidering under de senaste 20 åren är den globala stålsektorn relativt fragmenterad med regional överkapacitet. Produktionskapaciteten i Kina och resten av Asien har ökat betydligt under de senaste årtiondena. Idag är Kina världens största producent av stål med ~50 % av världens stålproduktion. Därefter följer Japan, Indien, USA och Ryssland. Överkapacitet i stålproduktionen, särskilt i Kina men även i mindre utsträckning i Europa, har påverkat dynamiken i stålindustrin sedan den ekonomiska krisen 2008.

Även om situationen har förbättrats något finns det fortfarande en latent överkapacitet globalt. Överkapaciteten är dock koncentrerad till Kina och resten av Asien. Under de senaste åren har kinesiska myndigheter arbetat aktivt för att förbättra situationen genom konsolideringar och kapacitetsnedskärningar. USA å andra sidan är en underförsörjd marknad, där importen uppfyller cirka 30 % av efterfrågan på stål. Utnyttjandegraden av den globala stålkapaciteten ökade under 2018 till omkring 78 %.

 

3. Handelsflöden

Handelspolitiken förändras och marknaderna regionaliseras

Obalansen mellan utbud och efterfrågan har lett till ökande export till Europa och USA. Extraregional handel med stål (dvs. exklusive handeln inom EU, NAFTA, CIS osv.) stod för 17 % av den globala efterfrågan på stål 2017, med Kina som den största exportören och USA den största nettoimportören.

Globala handelsmönster har analyserats och debatteras mycket under de senaste åren och lett till att fler och fler länder installerar skyddsmekanismer. Handelspolitik i kombination med ökande lokal efterfrågan på stål har resulterat i minskad handel. Framförallt har den kinesiska stålexporten fortsatte att minska med 8 % från 75 miljoner ton 2017 till 69 miljoner ton 2018. USA, som är världens största nettoimportör av stål med ett handelsunderskott på cirka 25 miljoner ton, har infört skyddstullar på de flesta importerade stålmaterial. EU och andra har svarat med motåtgärder. Nuvarande handelsåtgärderna kommer troligen att vara i kraft under ett antal år, och fler kan komma införas om det upplevs nödvändigt eller om det aggressiva handelsklimatet fortsätter. De kan dämpa den ekonomiska tillväxten och/eller förhindra export av nischmaterial, men de kan å andra sidan ge stöd till stålpriserna på hemmamarknaderna.

 

4. Råvaror

Prisvolatiliteten inom råvaror har ökat

Stålproduktion kräver betydande mängder råvaror, såsom järnmalm, metallskrot, metallurgisk kol, injektionskol, koks och legeringar. Priserna på råvaror är därför viktiga drivkrafter för stålindustrin. Råvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i dollar, varierar i allmänhet beroende på efterfrågan på stål. Prisvolatiliteten har ökat de senaste åren, främst på grund av fluktuationer i kundefterfrågan, utbudet av råvaror och spekulation.


Priser på stål

Efterfrågan på stål, leveranskapacitet, handelsflöden och råvaror påverkar försäljningspriserna på stålprodukter globalt. Stålpriserna har blivit allt mer rörliga och oförutsägbara under senare år, vilket avspeglar den turbulenta utvecklingen inom dessa fyra underliggande faktorer.

 

SSABs position på stålmarknaden

SSAB verkar i det stålsegment som brukar kallas platta kolstål, dvs. stål med en viss kolhalt som valsas till plåt. Med en årlig tillverkningskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton råstål är SSAB en liten aktör på den globala marknaden för kolstål. Det är därför SSAB specialiserar sig och fokuserar på fyra definierade segment inom platta kolstål, där SSAB har ledande marknadspositioner:

  1. Platta produkter (tunnplåt och grovplåt) samt rör i Norden
  2. Grovplåt i Nordamerika
  3. Premiumstål för fordon (AHSS, avancerat höghållfast stål) globalt
  4. Specialstål (Quenched & Tempered, Q&T och AHSS)

SSAB har en ledande ställning på sina hemmamarknader Norden och Nordamerika. SSAB har en sammanlagd marknadsandel på runt 40–45 % för platta kolstål i Norden. I Nordamerika är SSAB den största tillverkaren av grovplåt, med en marknadsandel som närmar sig 30 %. Med ledande produkter och varumärken, hög kompetens och välinvesterad tillgångsbas har SSAB också en ledande ställning på den globala marknaden för seghärdad grovplåt och tunnplåt (Q&T) och i utvalda segment inom avancerat höghållfast stål (AHSS).

Dessa marknadssegment utgör cirka 3 % av den globala marknaden för kolstål. SSAB är förutom stålproducent även återförsäljare av stål och andra metaller via sitt dotterbolag Tibnor, samt erbjuder stålbaserade bygglösningar via dotterbolaget Ruukki Construction.


SSABs huvudsakliga kundsegment omfattar tunga transporter, bygg och infrastruktur, industriapplikationer, fordonsindustri, bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar), energi och materialhantering (inklusive gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer.